Hälsotips
Friskvård är ett mycket stort paraply som omsluter allt man mår bra av och som inte direkt eller indirekt skadar någon annan. Här nedan tar vi upp de mest basala, därutöver finns allt som gör just dig stark och glad, det som är viktigt i ditt liv.

kost och näring

Nästan inget är så laddat som att ifrågasätta folks matvanor. Fler än man tror har förmodligen ett aktivt beroende som styr dagligt intag av fett och sött, gärna i kombination.

Alla andra missbruk som narkotika, alkohol, tobak etc. kan man faktiskt undvika. Undviker man mat dör man. Eftersom hjärnans enda uppgift är att till varje pris hålla oss vid liv, har den många knep för att få oss att äta och helst lagra för kommande behov. Tyvärr designades den för tusentals år sedan när mat ofta var en bristvara, vi har förändrat världen fullständigt sedan dess. Sött och fett är inte längre frukter och nötter utan vitt socker, animaliska fetter och margarin. Maten liknar ingenting som vår kropp skapades för. Hjärnan misstolkar därför ofta det som sker och sätter i all - om än felriktad välmening - vår vilja ur spel.

Den som inte har turen att ha någon som köper in och lagar sin mat, utsätts hela tiden för olika frestelser. Vi äter både när vi firar något och när vi är ledsna och behöver trösta oss. Mat är alltid tillgänglig dygnet runt, i alla former och smaker.

Matråd
Halva tallriken med rotfrukter och grönsaker, en fjädedel protein och en fjärdedel kolhydrater, så enkelt är det. De flesta av oss vet detta mycket väl, vi vet vad vi ska äta för att må bra, hur och när vi ska äta. Det svåra är att följa dessa råd, så många saker kommer hela tiden i vägen.

Kött eller vego
Vegetarisk mat är inte svårare eller smaklösare än kött. Men så länge majoriteten kräver kött och köttdjurlobbyister sitter i riksdag och regering finns inget intresse från politik eller media att påvisa vegokostens fördelar. Många miljarder fördelas varje år i bidrag till köttindustrin. TV visar idag 16 olika matlagningsprogram, inte ett enda vegetariskt.

Det det är trots allt lite trendigt att vara miljömedveten, det har kommit ett antal rapporter som visar köttets negativa påverkan på miljön. Tyvärr får dessa ingen uppmärksamhet vare sig från politiker eller media, ingen vill rucka den båt man själv sitter i. Trots att köttätandet står för hela 18 % av alla växthusgaser medan trafiken bara står för 13 %, talas och skrivs det enbart om transporternas verkan på miljön. Miljöbilar subventioneras men inte ekologiska grönsaker. En ökad vegetarisk kosthållning skulle göra mer för planeten än att minska på transporterna, även om det är nödvändigt med båda åtgärderna.

Djurskydd - Att visa hur vedervärdigt köttdjuren ofta har det i köttindustrin har inte haft någon effekt, efterfrågan på kött ökar hela tiden. Fler och fler väljer också päls och pälsaccessoarer, något som vi ett tag trodde var på väg att försvinna. Djuren har inte många förespråkare när även klädmodet kallar.

Regnskogen - Den ständigt ökande efterfrågan på kött kräver betes- och odlingsmark, regnskog huggs ner. Soja som är en billig och fullvärdig protein odlas till mer än 90 % för djurfoder medan folket svälter. Växter och djur utrotas, marken eroderar med ökenutbredning som följd.

Vatten - Vatten är inte längre en mänsklig rättighet. I Sverige har vi ingen brist men på många håll i världen tvingas man för dyra pengar köpa vatten eller dricka förorenat som ger diverse sjukdomar. I hela världen minskar mängden rent sötvatten, floder torkar ut, öknarna brer ut sig. Om vi struntar i djurens situation så måste vi ändå erkänna att köttdjursuppfödning är ett enormt slöseri med jordens resurser.

Växthusgaser - köttdjurens matsmältning frigör stora mängder metangas, som är 30 gånger aggressivare mot ozonlagret än koldioxid. Regnskogen brukar kallas jordens lungor för att den binder koldioxid så att mindre mängder släpps ut i atmosfären, ju mindre regnskog desto mer koldioxid.

Vill du veta mer om hur vår mat påverkar miljön läs gärna Lifestock´s Long Shadow utgiven av FN:s livsmedelsorgan.

Vill du testa vegetarisk kost ladda ner Vegan Starter Guide

 

motion, ljus och luft

Vi behöver varje dag ljus och syre, motion sker därför av olika skäl bäst utomhus. Man har också sett hur t ex hundägare är friskare än genomsnittet.

Dålig kondition betyder ett svagt hjärta, man blir lätt anfådd, orkar inte gå i trappor eller springa några meter efter bussen. Hos många av oss är latmaskgenen mer utvecklad än aktivitetsgenen så vii måste aktivt välja den form av fysisk aktivietet som tilltalar oss och som blir av. Stillasittandet är dödligt.

Det nödvändiga ljuset
Tillhör du dem som tycker att svenskar är sura och ogina (ja, inte du själv förstås) och alla sydlänningar är glada och generösa. Kanske finns det i så fall en orsak, vilket en undersökning från Lunds universitet visar.

Människor i soliga länder mår bättre än nordbor, orsaken är våra långa, kalla och mörka årstider. Sömnhormonet melatonin som aktiveras i mörker är mer ”på” hos oss i mörka länder, medan det uppiggande kortisolet som aktiveras av ljus är mer ”på” hos människor i soliga länder.

Cirka 50 % av alla nordbor drabbas av höstdepressioner när mörkret börjar bli kompakt och kylan sätter in, det gör också att immunförvaret försvagas och man blir mer mottaglig för andra sjukdomar. Man blir mentalt lägre och tröttare, får minskad lust till nya aktiviteter och blir mindre sociala höst och vinter. Vi har vintermånader med oplogade vägar, isknölar och svårigheter att ta oss fram på gator och vägar, vi stannar inne mer. Kurar ihop oss i en skön soffa om vi kan.

D-vitamin
En annan nackdel med det nordiska mörkret är att vi lätt får D-vitaminbrist. D-vitaminet aktiveras i huden vid solbestrålning. Är man sommartid ute dagligen i flera timmar och låter solen smeka den nakna huden kan man bygga upp en liten buffert inför vintern, men det är viktigt att gå ut året om under den ljusa tiden av dagen, i annat fall kan man behöva fylla på med D-vitamintabletter.

"Svensksjuka"
Nysvenskar med mycket mörk hud liksom de som väljer att gå i burka och andra döljande kläder får kanske tillräckligt med sol i sina ursprungsländer men här har det visat sig att de fått många sjukdomar på grund av D-vitaminbrist, de måste alltid, hela livet ta tillskott. Somaliska kvinnor som har både mörk hud och täckande kläder har märkt att de blivit sjukare i Sverige och trott att de fått en svensk sjukdom som de kallar svensksjuka. Det må tyckas ädelt att strida för deras rätt att gå i burka och andra täckande kläder, men man gör dem ingen tjänst när det betyder så mycket för hälsan.

Promenader
Bästa och billigaste motionen är promenader, snabbt eller långsamt, beroende på vad man vill uppnå. Gå med stavar eller utan, gå med hunden, ensam eller i grupp.

Styrketräning
Utomhusgym är vanliga i bland annat Australien, Israel och Kina. Vi ligger långt efter i den här frågan. Det är dyrt att gå på vanliga gym, dålig luft och många människor som inte har världens mest perfekta kropp vågar inte gå dit av rädsla för dömande blickar. Utomhus behöver man inte klä av sig. Man får frisk luft och det är utan extra kostnader tillgängligt för alla.

Qigong
Qigong betyder att arbeta med energierna. Sommartid är det underbart att gå ut i någon park och utöva qi gong.Vi erbjuder ibland gratis qigong enligt Biyun.

Cykla
Cykling ger bra motion och bättre lungfunktion, vilket i sin tur stärker hjärtat och förbättrar hälsan. Det är mindre belastande för kroppens leder än t ex löpning men ändå effektivt för hela kroppen om man väljer olika underlag och terräng. Är du nybörjare så välj lätta vägar och cykla i lugnare takt de första veckorna, öka svårighetsgraden efter hand din kondition förbättras. En cykel kan man köpa billigt begagnad, de flesta av oss behöver inte mer än kanske tre växlar, om några alls.

sömn och vila

Vår värld blir allt mer komplicerad med ständigt nya företeelser att ta ställning till, ständigt nya problem att lösa. Vi är dåligt rustade att hantera den stress vi skapat.

De senaste 70 åren har vi förbrukat mer av jordens resurser än alla människor som levt här före oss. Vi har förorsakat miljökatastrofer som lett till svåra klimatförändringar och folkomflyttning, samtidigt som vi förökar oss i en oroande takt. Informationsflödet upphör aldrig, det blir mer och mer att ta ställning till.

Stress
Våra muskler påverkas av känslomässiga händelser, vid trygghet slappnar de av, vid stress och oro drar de ihop sig, redo för kamp eller flykt. Stresshormoner som pumpas ut i kroppen är mer eller mindre ständigt påkopplade, det är viktigt att finna vila och att sova tillräckligt för att kroppen ska kunna återhämta sig och förebygga cellskador.

Att vara eller icke vara
De ekonomiska klyftorna har ökat och fortsätter öka. Vissa jobbar bokstavligen ihjäl sig, andra stressas till sjukdom och död av att inte få en plats i arbetslivet och därmed kanske inte heller i det normala sociala livet. Den som jobbar för mycket behöver slå av på takten och den som inte har jobb behöver släppas in. Att vara fattig och oönskad är minst lika stressande som att ha för mycket att göra. Finns pengar till hyra och mat eller blir man hemlös endera dagen? Även den som hamnat utanför allt som anses normalt behöver vila och koppla av från sin ständiga oro.

Sömnen
Under sömnen jobbar kroppen med att reparera celler och bygga upp nya. Cirkulaltionssystemet avlastas och den fysiska och psykiska koncentrationen kopplas bort så att även våra mentala funktioner får vila.

Då vi saknar mörkerseende har sömnen genom vår utveckling fram till ett modernt samhälle varit ett skydd mot diverse faror. Risken har annars varit stor att vi skulle stöta på vilda djur eller fiendestammar, ramla utför branta stup eller trampa i en grop och bryta ett ben. Om vi skadade oss i mörker var vi ett lätt byte för rovdjuren.

Sömlöshet
Den som på grund av stress eller andra problem tycker sig sakna kontroll över sitt liv har också i regel svårt att sova normalt. Den bästa sömnen får vi under nattens mörka timmar då produktionen av sömnhormonet melatonin är som störst.

Precis som med motion måste man själv jobba aktivt för att få igång en störd nattsömn. Försök så långt det är möjligt att ha regelbundna sovtider. Sov gärna i ett svalt rum med ett varmt täcke så att du håll huvudet kallt och fötterna varma, med sockor om det behövs. Undvik att äta de närmaste timmarna före sänggående men drick gärna en kopp uppvärmd havremjölk. Havre är på många sätt ett nyttigt sädesslag, bland annat är det lugnande på nervsystemet, vilket tillsammans med värmen främjar sömnen.

Drömmar
Att inte tolka sina drömmar är som att inte öppna ett brev vi fått, sa drömforksaren Marie-Louise von Franz. Drömmar visar oss vad som rör sig i vårt undermedvetna, vad som är viktigt för oss och visar oss lösningar på våra problem. Drömmar använder symbolspråk som är personligt för drömmaren, varför en allmän drömbok inte kan ge svaret. Man måste iaktta sina drömmar och sätta dem i samband med sin egen situation och hur man ser på saker och ting. Genom att skriva ner dem under en tid kan man lära sig se samband och mönster. Många drömmar återkommer gång på gång, ibland från olika synvinklar, det visar på något i våra liv som vi borde ta tag i. Att vi ofta glömmer vad vi drömt beror på att nya saker pockar på vår uppmärksamhet vid uppvaknandet.

Vi erbjuder grupper i drömtolkning enligt Ullmans metod. Samla ihop en grupp och meddela oss om ni vill att vi kommer.

 

Du kan inte stanna i ditt eget hörn av skogen och vänta på att andra ska komma till dig.
Du måste gå till dem ibland. -Nalle Puh

kasam

Enligt sociologiprofessor och forskare Aaron Antonovsky pendlar vi hela tiden mellan de två polerna frisk och sjuk. Ingen är helt vare sig det ena eller det andra.

Det som främst gjorde Antonovsky känd är uttrycket kasam, som han myntade. Det är en hopdragning av "känsla av sammanhang" som han menade är en av de viktigaste faktorerna för att vi ska må bra.

Känslan av sammanhang uppstår när vi känner att vi behövs, vi har familj och/eller vänner som tycker om oss. Vi har en funktion att fylla som gynnar det samhälle vi lever i. Självkänslan är god, vi känner oss själva hyfsat bra och kan hantera de flesta situationer vi råkar in i.

Om man går omkring otillfredsställd och missnöjd med sitt liv och inte förmår ta tag i det som tynger är risken att man blir mer krävande och dömande mot såväl sig själv som mot andra. Då behöver man kanske stanna upp och fråga sig i vilka sammanhang man skulle kunna ingå för att må bättre.

Ett sätt att öka sin kasam är att jobba ideellt. Att få känna att man gör skillnad för någon annan människa, för djur eller för planeten i stort. Nästan hälften av alla svenskar jobba ideellt i någon form men inte alltid med något de brinner för.

När vi sökt personal har vi ställt frågan om de har en hjärtefråga, nästan ingen har förstått frågan och ingen av de cirka 700 personer som svarat under 4-5 månader har uppgett att de har en sådan. Ibland kämpar vi för att överleva i stunden, ibland för ytliga ting som hur vi ska få råd med dyra jackan, bilen eller vad man drömmer om. En hjärtefråga är något som berör oss ända in i hjärtedjupet och det kan inte ett par nya märkesskor eller en stickad luva med rävpälstofs göra. Kanske kunde man öka sin lyckokvot om man av hänsyn till djuret avstått eller valt något annat.

Vi svenskar tenderar att hela tiden oroligt snegla på varandra innan vi säger eller gör något där man riskerar att bli ifrågasatt. Vi kan gå ut i tusental och demonstrera för eller emot någon eller något, för att alla andra gör det, sällan för att man själv tänkt igenom frågan och tagit personlig ställning.

Vill man uppnå en känsla av kasam är första åtgärden att tänka självständigt, att lära sig så mycket som möjligt om så mycket som möjligt och att våga stå för en egen åsikt.

Lyckoforskningen
Det har de senaste åren kommit en stor mängd självhjälpsböcker och filmer som ska lära oss hur vi blir lyckliga och framgångsrika. Vi köper och tar till oss men hjälper det? Kanske till en viss del men allt man hör, ser och läser måste praktiseras i verkligheten.

En av de mest framgångsrika filmer och böcker har varit The Secret, som handlar om attraktionslagen. Alla de universella lagarna har något att lära oss men att praktisera en enda som om den i ett trollslag skulle kunna ge oss allt är inte möjligt. Ändå går vi på reklamen, gång på gång. Vi litar på universum, kruxet är bara att universum inte tycks lita på oss, hur mycket vi än affirmerar och visualiserar i hopp om att det ska regna guld från himlen.

Den bittra sanningen är att för de flesta av oss finns det inga genvägar till lycka och framgång. Såvida vi inte börjar hjälpas åt istället för att konkurrera och manipulera ut varandra.

Varenda människa måste ha minst en person som tror obetingat på hennes goda vilja, kunskap och förmåga, det är vad man blir stark av. Ensam är inte stark.

Därmed inte sagt att man inte kan lyckas även om man är totalt ensam, det handlar också om personlighet, hur stark och modig man är i grunden, hur väl man vågar ta för sig och tro på sin rätt.

En god grund för att lyckas är att lära känna sig själv så att man kan förutse hur man kommer att reagera i olika situationer och vara väl förberedd. Genom att träna upp förmågan att ta det lugnt och leva här och nu, får vi tillgång till fler sinnen som i sin tur gör oss mer uppmärksamma. Metoder för självkännedom är t ex drömförståelse, regressioner och regelbunden meditation.